iggar jantelagen

Okej dags för ett skriva-av-sig-inlägg.
För det första är jag bara så jäkla förvånad över mig själv. Jag orkar så mycket mer än jag någonsin trodde jag skulle. Nog hade jag hoppats när vi satt i slutet av sommaren och jag sa till mamma och pappa att ''ja men om jag försöker göra om mitt shema på Gekås så kan jag ju hjälpa er och syssla på morgon och kväll och samtidigt jobba hos dom på Gekås där emellan.'' skulle stämma. Men någonstans i mig så hörde jag hur omänsligt det lät. Men här sitter jag nu, i slutet av oktober, och har klarat av det såhär långt. Hur? Jag vet inte. Men jag gjorde det. Och allt detta slog mig egentligen för tre dagar sedan när min lönespecifikation kom på mailen. Min lön som fastanställd är ##844. Jag har tänkt och funderat på hur mycket diff det skulle bli denna månad när jag jobbat så annorlunda. För till er som inte har hängt med, en vanligt dag på gekås är man där 9 timmar. Man har en timmes rast så totalt jobbar man 8 timmar/dag. Imed att mitt schema varit omgjort så har jag bara jobbat halvdagar, dvs 6 timmar/dag. Men vet ni vad? Min lön slutade på ##30. Den diffade på 14kr. Fjorton kronor!! Det är ju helt sjukt. Tack vare att jag jobbat mertid (alltså fler dagar än vad jag egentligen är anställd på) så har jag tjänat in mina timmar ändå. Så jävla grymt. Så in i helvetes jävla grymt. Nog har jag kämpat utav bara fa-an för det (och tro mig, det är många gånger jag tänkt mörka tankar) men att läsa lönespecen gav mig ny kraft. Inte för pengarnas skull, utan bara tanken av att jag har, undertiden som jag jobbat hemma, tagit truckkort, lärt mig ett helt nytt område på jobbet som innebär så mycket mer ansvar än jag hade innan och ändå står på benen? Det var inte förren jag läste det där mailet med alla siffror som jag stannade upp och insåg hur jävla grym jag är.
 
Jag vet inte om jag ens skrivit det här men anledningen till att jag hjälper till så mycket här hemma nu är för att pappa är sjukskriven pga diskbråck. Om en månad har han tid för operation och förhoppningsvis blir smärtan ett minne blott. Nu går vi snart in i november vilket kommer bli den jobbigaste och mest krävande månaden hittils. Jag har då inte längre några halvdagar på Gekås för deras högsäsong är på topp under hela månaden så mamma kommer få klara sig själv många fler morgonar. Vi får se hur det går, men vi ser ljuset i tunneln. 23 november får gärna komma så fort som möjligt. Tack på förhand.
 
 

Kommentarer
1900-talet

Vad är verbet Igga och hur böjer man det?
Med vänlig hälsning, 19hundraåttiotalet.

Svar: Haha detta var den bästa kommentaren på länge. Ignorera*
Malin Bengtsson


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback