Vi borde vara tacksamma för alla de möjligheter vi har till att göra precis som vi vill, när vi vill. Som jag nämnde innan här i bloggen skulle jag ut och resa i Vietnam och Malaysia, två veckor på vardera ställe. Men när resan väl var i rullning var det något som gnagde i mig. En känsla som var svår att förklara då det egentligen inte var något som var fel, fastän det kändes som det. Det var inte hemlängtan. Missförstå mig inte men jag saknar inte någon eller något när jag reser. Mamma och pappa kommer inte flygandes bara för man saknar dom så jag har lärt mig att tänka bort alla som inte finns runt om mig när jag reser, för jag kommer ju komma hem till dom tids nog ändå.
Idag är jag glad att jag tog det (om än) tråkiga beslutet att avbryta min resa och åka hem, efter att bara ha varit iväg i två veckor. Istället för att tvinga mig iväg till Malaysia bokade jag om och stannade kvar ute vid havet och kusten i Vietnam i några dagar till medan min resekompis fortsatte sin resa på egen fot.
Det blev 5 ensamma dagar där jag inte kände mig ensam en sekund. Konstig beskrivning kanske men sant. Det är så himla skönt att bara få vara själv ibland. Jag tog tillvara på varje minut, njöt och unnade mig. Så obeskrivlig (men skönt) känsla att bara kunna ändra på sin situation till något bättre när man inte trivs i den. Varför gör inte folk det? Det klagas till höger och vänster men ingen vågar ändra på något.
Det var inte lätt att ta upp samtalsämnet om att jag inte ville fortsätta vår resa då vi planerat en hel del. Det kändes som jag svek honom stort, men jag var inte rättvis mot mig själv om jag inte hade sagt ifrån. Och jävlar vad stolt jag är över mig själv att jag sa ifrån. Jag satte ner väskan hemma hos mamma och pappa iförrgår och ett lugn sköljde över mig - nu är jag h e m m a.
Just nu befinner jag mig uppe i Stockholm hos mina bästa vänner Julia och Alma. Så glad över att jag har dom att luta mig tillbaka på alltid. Precis alltid. Jag hade snackat ihop mig med Julia om att komma upp och bli här några dagar för att bara vara. Vi möttes vid centralen sent igår kväll och åkte hem och överraskade Alma som inte visste någonting. Ögonblicket när jag ställer mig i dörröppningen, hon börjar gråta, vi kramas och sen gråter tillsammans är något jag kommer bära med mig länge. Så jävla glad över att ha så fina vänner ♥
Jag har förberett alla bilder som kommer komma upp i tre omgångar. Har man jetlag och vaknar halv 4 på morgonen får man göra det bästa av situationen, haha. Ha det fint så hörs vi ♥
bästis <3
URL: http://almabengtsson.se