Vilsna på hemmaplan
I onsdags mötte jag upp med barndomsvännen Julia för att gå en sväng i skogen, pratas vid lite och kanske hitta någon svamp vi kunde ha till vår planerade lunch. Det blev väl kanske inte helt så som vi planerade...Här har vi kommit upp till en utsiktsplats efter att ha klättrat uppför en lång tid. Inte visste jag att vi hade sånna backar i dessa skogar! Det var också här som ingen av oss hade den blekaste aning om var vi va.
Helt plötsligt stod vi på en grusväg, vi blev dock inte ett dugg smartare på var vi va när det på kartan stod att vi var exakt mitt emellan Valinge, Skällinge och Stamnared. Höger, eller vänster..? Vi började med höger men ångrade oss och vände åt vänster.
Någonstans här ut med vägen slog vi läger för lunch.
Laddade med ny energi och en vilja att komma hem hoppade vi över diken och stora skogsmaskins-spår. Här blev terrängen så jävlig att jag la ner kameran och fokuserade på att ta mig ner för åsen hel och torr. Efter ett rådfrågande samtal med pappa och broshan kom vi tillslut hem. Vilken lycka. Som plåster på såren hittade vi iallafall en del svamp efter lunch.
